Världsordningen håller på att ritas om. Maktförskjutningar 2026 sker på flera plan samtidigt – militärt, ekonomiskt och tekniskt. Krig i Ukraina och Mellanöstern, rekordhöga militärutgifter och en ekonomisk tyngdpunkt som gradvis flyttar mot Asien pekar alla åt samma håll: mot en mer splittrad och multipolär värld där ingen enskild stormakt sitter ostört på tronen.
Den här artikeln går igenom de viktigaste förskjutningarna – vem som rustar, var pengarna och makten flyttar, och vad det betyder för ett litet, exportberoende land som Sverige.
Vad menas med en maktförskjutning?
En maktförskjutning innebär att den relativa styrkan mellan stater förändras. Efter kalla kriget dominerade USA i en i stort sett unipolär värld. Nu rör vi oss mot en multipolär ordning, där flera aktörer – USA, Kina, EU, Indien och andra – konkurrerar om inflytande. Ingen ensam kan längre diktera villkoren, vilket gör världen mer oförutsägbar.
Makt är dessutom mer än militär styrka. Den handlar också om ekonomi, teknik, energi och förmågan att påverka andra. Just därför sker förskjutningarna på flera arenor samtidigt, och den som bara ser till stridsvagnar och missiler missar halva bilden.
Rustningskapplöpningen – militärutgifterna slår rekord
Det tydligaste tecknet på det skärpta läget är militärutgifterna. Enligt SIPRI steg världens samlade militärutgifter till 2 718 miljarder dollar 2024 – en ökning med 9,4 procent, den kraftigaste årliga uppgången sedan åtminstone 1988. Under 2025 fortsatte utgifterna uppåt till omkring 2 887 miljarder dollar.
Uppgången har pågått i tio år i rad. Den globala militärbördan – hur stor andel av världens BNP som går till försvar – steg till 2,5 procent 2024, och utgiften per person var den högsta sedan 1990. Det är en tydlig signal om att fler stater rustar, och att de gör det snabbt.
Europa rustar – Ukraina som katalysator
Ingen region bidrog mer till ökningen än Europa. Militärutgifterna i Europa (inklusive Ryssland) steg med 17 procent till 693 miljarder dollar 2024 och fortsatte upp under 2025, enligt SIPRI. Drivkraften är uppenbar: det ryska anfallskriget mot Ukraina har tvingat fram en historisk upprustning.
För Sverige innebär det en ny verklighet. Natomedlemskapet, återuppbyggnaden av totalförsvaret och ökade försvarsanslag är alla svar på samma hotbild. Upprustningen hänger dessutom tätt ihop med det ökade underrättelsehotet, där främmande makt försöker kartlägga och påverka i gråzonen under tröskeln till öppet krig.
Mellanöstern i brand
En annan tyngdpunkt är Mellanöstern. Kriget i Iran under 2026, konflikten i Gaza och en rad regionala spänningar har drivit upp både militärutgifter och osäkerhet. SIPRI noterade kraftigt ökade utgifter i regionen, med Saudiarabien, Israel och Turkiet bland de största spenderarna.
Konsekvenserna når långt utanför regionen. När sjöfarten genom Hormuzsundet hotades utlöstes oljeprischocken 2026, som spred sig till inflation och börser världen över. Mellanöstern visar tydligt hur en regional konflikt snabbt blir en global ekonomisk fråga.
Asien reser sig
Parallellt förskjuts tyngdpunkten österut. Militärutgifterna i Asien och Oceanien uppgick till 681 miljarder dollar 2025, en ökning med 8,1 procent och den största årliga uppgången sedan 2009. Bakom siffrorna finns framför allt Kinas växande ambitioner och grannländernas svar på dem.
Men förskjutningen är minst lika mycket ekonomisk och teknisk. Asiatiska ekonomier och teknikbolag väger allt tyngre i världsekonomin, och konkurrensen om ledningen inom bland annat halvledare och AI har blivit en central del av stormaktsrivaliteten. Ekonomisk styrka och militär styrka går här hand i hand.
Teknik som slagfält
En av de viktigaste förskjutningarna sker inte på en karta utan i laboratorier och serverhallar. Kampen om ledningen inom artificiell intelligens, halvledare och annan spetsteknik har blivit en central del av stormaktsrivaliteten. Den som behärskar de avancerade chipen och de kraftfullaste AI-modellerna får ett övertag som är både ekonomiskt och militärt.
Det märks i exportrestriktioner på avancerade chip, i kapplöpningen om datacenter och i satsningar på egen produktion av kritisk teknik. Teknik har blivit en fråga om nationell säkerhet, och tillgången till den ritar om beroenden mellan länder lika mycket som handelsavtal en gång gjorde.
Energi som påtryckningsmedel
Energi är en annan arena där makt utövas. Kontrollen över olja och gas – och lederna de transporteras genom – ger inflytande, och avbrott kan användas som påtryckning. Kriget i Ukraina visade hur beroendet av rysk gas blev en sårbarhet för Europa, och konflikten i Mellanöstern hur snabbt ett hot mot oljeflödet slår mot hela världsekonomin.
För Europa har det inneburit en snabb omställning: att minska beroendet av enskilda leverantörer, bygga ut egen produktion och se energi som en säkerhetsfråga snarare än bara en marknad. Var energin kommer ifrån har blivit lika strategiskt som var vapnen tillverkas.
En värld som delas i block?
En återkommande fråga är om världen är på väg att delas in i konkurrerande block igen, som under kalla kriget. Tecknen finns: länder knyter tätare band till likasinnade, handel styrs allt mer av politik och säkerhet, och handel med allierade prioriteras framför billigast möjliga. Samtidigt är dagens ekonomier så sammanflätade att en fullständig uppdelning skulle bli mycket kostsam.
Sannolikt landar vi någonstans mittemellan – en värld som varken är fullt globaliserad eller helt uppdelad, utan präglad av selektivt samarbete och ständig förhandling. Det gör omvärlden svårare att läsa, och kräver mer av den som vill förstå vart utvecklingen är på väg.
Vad driver maktförskjutningarna?
Flera krafter samverkar. Kriget i Ukraina och konflikterna i Mellanöstern driver upprustning. Kampen om teknik – särskilt AI, halvledare och energi – avgör vem som leder framtidens ekonomi. Och en gradvis avglobalisering, där länder prioriterar egen försörjning och pålitliga allierade framför billigast möjliga handel, ritar om de ekonomiska banden.
Gemensamt för dessa krafter är att de förstärker varandra. Osäkerhet föder upprustning, upprustning föder misstro, och misstro gör samarbete svårare. Det är den dynamiken som gör 2020-talet till en av de mest omvälvande perioderna i internationell politik på decennier.
Vad betyder det för Sverige?
För ett litet, exportberoende och alliansanslutet land får maktförskjutningarna direkta följder. Säkerhetspolitiskt innebär de högre försvarsanslag och ett återuppbyggt totalförsvar. Ekonomiskt betyder de mer volatila marknader, känsligare leveranskedjor och att kriser i avlägsna regioner snabbt märks i svensk inflation och ekonomi.
Slutsatsen är att omvärldsbevakning aldrig varit viktigare. I en multipolär och mer oförutsägbar värld är förmågan att förstå och tolka skeenden – militära, ekonomiska och tekniska – en förutsättning för att fatta kloka beslut, både för staten och för enskilda organisationer.
Vanliga frågor
Vad menas med en multipolär världsordning?
Att makten är fördelad mellan flera ungefär jämnstarka aktörer i stället för att domineras av en enda supermakt. USA, Kina, EU och andra konkurrerar om inflytande, vilket gör världen mer svårförutsägbar än under den unipolära era som följde på kalla kriget.
Varför ökar militärutgifterna i världen?
Framför allt på grund av krig och ökad osäkerhet. Det ryska anfallskriget mot Ukraina driver upprustningen i Europa, medan konflikter i Mellanöstern och stormaktsrivalitet i Asien driver utgifterna där. Enligt SIPRI har utgifterna ökat tio år i rad.
Hur påverkas Sverige av maktförskjutningarna?
Sverige rustar upp sitt försvar, har gått med i Nato och påverkas ekonomiskt av mer volatila marknader och sårbara leveranskedjor. Som liten, öppen ekonomi känner Sverige snabbt av kriser i omvärlden, både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Just därför har omvärldsbevakning och analys blivit allt viktigare för både myndigheter och företag.